Sandras svammel

Känner mig som Askungen här hemma, bara jobb jobb jobb, jag får aldrig min klänning klar, typ ;) Väntar på att min prins charming ( maken) ska komma hem från jobbet, slänga upp ungarna på hästryggen och galoppera iväg med dom haha!
Jag är som en sån där docka som man byter skiva i ryggen på, som kan säga ett par meningar och that´s it, "Sluta springa runt" "Plocka upp efter er", "Sluta jaga Bella", "Ät upp maten", "Rör inte kartongerna" och barnens skivor säger "Nej", "NEJ!", "NEEEEEJ", "Jag vill inte", "Låt mig va". Ett vitt madrasserat rum ter sig som himmelriket för mig just nu ;)
Trots och mer trots och en miniprinsessa som inte kan roa sig själv en sekund, måste ha mamma Lektant i närheten.
Jag som har så svårt med tanken på dagis, just nu känns internatskola som ett superbra alternativ om det inte lugnar sig här hemma snart.... Inser att det mesta har med mitt tålamod och graviditeten att göra. Trött tung mamma orkar inte lika mycket, det var samma sak förra gången och då hade jag ju "bara" Sebbe att ta hand om. Nu är dom ju två, som eldar upp sig och gaddar ihop sig och tjafsar emot.

Drygt en timme kvar, sen inträffar årets höjdpunkt, det känns nästan så :) Jag ska hämta upp Ingela-pinglan och vi ska åka iväg, UTAN BARN, till Ikea, bebisarna i magarna räknas inte ;) Strosa i lugn och ro, kanske ett besök på Babyland oxå, vet inte om dom har öppet idag när det är röd dag.
Att få komma bort hemifrån en stund, märks det att jag inte gör det ofta? *s*
Lämna barn och packningskaoset här hemma, vuxensamtal utan att bli avbruten, tjohoo!!!